Specialarbete 15 hp, LSV 410Svenska språketVårterminen: 2015Handledare: Inga-Lill Grahn.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier.

Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet.Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en Interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal.Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen.Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden..

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda..

De stora förändringarna inom det sociokulturella och teknologiska området har bidragit till utvecklingen av en ny dimension av marknadsföring, vilken har inriktat sig på att se och behandla kunderna som levande individer. Kundernas sinne, känslor och humör ställs i centrum. Att involvera människas sinne i tjänsteprocessen kan vara avgörande för kundens direkta upplevelse av olika köp- och konsumtionsprocesser.Denna studie syftar till att undersöka hur humör och känslotillstånd, servicekvalitet, kundlojalitet och servicepersonal samspelar med interpersonell beröring vid ett servicemöte.Ett experiment utfördes i en detaljhandelsbutik för att mäta beröringens effekter. Hypoteser formulerades med utgångpunkt i att interpersonell beröring, i form av en lätt touch mellan armbåge och axel, bör leda till en positiv inverkan på kundernas känslotillstånd samt bidra till bättre kundupplevelse. Resultatet visade att interpersonell beröring har positiv inverkan på kundernas känslotillstånd samt ökar graden av den upplevda servicekvaliteten och stärker kundlojaliteten..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang.Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring.Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan rättvisa och motivation bland skolelever, då det tidigare saknats specifik forskning inom området. Enkäter delades ut till högstadieelever för att mäta deras upplevelse av distributiv, procedural, informativ respektive interpersonell rättvisa i relationen till läraren samt deras motivation i skolarbetet. Totalt ingick 227 respondenter i studien. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och motivation i skolarbetet. Graden av informativ respektive interpersonell rättvisa visade sig även förutsäga graden av motivation i skolarbetet.

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det?Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Frågorna kring orsaken till varför en ?väljer? ett liv som kriminell och missbrukare har inga enkla svar. Syftet med föreliggande undersökning var att söka ökad förståelse av kriminalitet och missbruk. Detta gjordes genom att göra en jämförelse mellan undersökningsdeltagarnas reflektioner rörande sina tidigare livsstilar som kriminella och missbrukare och resultaten från deras personlighetstest. I studien deltog 5 personer i åldrarna 24-61.

Dagens samhälle är präglat av ett enormt reklamutbud och reklamstrategier. I denna djungel av marknadsföring har företag ibland valt en annan strategi, en relativt outnyttjad strategi, som baseras på rykten om produkten, tjänsten eller företaget och är det som används som marknadsföring. Denna strategi kallas för word of mouth. Ena syftet har varit att undersöka hur word of mouth definieras av olika författare. Genom att göra en jämförelse av teorier av begreppet word of mouth har ett försök gjorts att skapa en definition av begreppet, som tillämpas på vårt andra syfte med undersökningen.